Dag 22, söndag 20 juli 2014

Att tre personer och en hund kan sprida ut sig så under några få timmar är helt otroligt. Våra saker var spridda överallt i kursgården och det tog en god stund att komma i ordning och komma iväg från Öjebyn. Inte förrän vid lunchtid var vi redo för avfärd. Mina vänner hade bestämt att det var jag som skulle stå för färdriktiningen, vilket helt plötsligt gjorde att jag kände att mina beslut spelade en roll för andra än mig själv.

Innan vi gav oss iväg från Öjebyn hade vi bestämt oss för att köra till Burträsk där de tillverkar Västerbottenost och sedan vidare till Ratan, ett ställe som jag via min morföräldrars fotoalbum visste att jag semestrat i som barn.

Från Piteå och söderut mot Skellefteå fanns bara ett rimligt alternativ: E4:an och 110-väg. Vi var tvungna att köra nästan 8 mil på E4:an och det var inte så kul. Hade det varit för 2 veckor sedan hade jag inte gjort det helt enkelt, men nu gjorde jag det och jag och min vän som följde med hade givande diskussioner på vägen.

Trots att det var söndag eftermiddag hade mejeriet i Burträsk öppet för besökare och där gick vi igenom Västerbottensostens historia och köpte med oss ett halvkilo ost till kvällens vin.

Via snirkliga grusvägar med magnifika utsikter över skogar och träsk kom vi till slut till den idylliska byn Ratan.

Så mycket lättare det var att resa tältet när man var flera, och så mycket trevligare det är att grilla och äta tillsammans med vänner, än ensam, vilket nog hade varit alternativet för inatt.